SMD038 - Sammanfattning


Jag kan tyvärr inte hålla min sammanfattning inom en A4-sida eftersom det är så många saker som måste nämnas, samtidigt som det finns mycket som kan göras bättre till nästa gång en grundläggande programmeringskurs ges på detta sätt. För alla detaljer i kursutvärderingarna se: Individuell utvärdering 2001-10-23 [pdf] [worddoc], Gruppvis utvärdering 2001-10-16 [pdf] och Summering av det som mina studenter lärt sig

Jag har i alla kurser jag haft försökt uppmuntra till kursutveckling via utvärderingar kontinuerligt under kursens gång m.h.a. av klassrepresentanter och liknande. Visst kan det bli lite mer utvärdering att hålla reda på men det tjänar både jag och kursen på i längden.

Först till sättet som jag gjort kursutvärdering och uppföljning i denna kurs:

Kursutvärdering och uppföljning gjordes kontinuerligt dels genom att jag gick igenom hur kursen var upplagd och att jag uppmanade alla studenter att ta upp sådant som var konstigt, underligt eller nåt annat med kursen och dess upplägg.

För att underlätta detta för de studenter som av någon anledning inte ville ta upp det direkt med mig så utsågs två klassrepresentanter som skulle agera "mellanhänder" och förmedla klassens uppfattning/frågor/funderingar till mig för eventuell åtgärd.

Mitt upplägg på kursen (med en räkneövning och dugga per vecka, en form av kontinuerlig examination) har givetvis också hjälpt mig att se vad som var svårt för dem och vilka som behöver extra stöd och hjälp. I övrigt så gjorde vi en gruppvis kursutvärdering och en individuell kursutvärdering i slutet av kursen.

För att kunna dela upp saker i bra och mindre bra behöver jag nog gå igenom mitt pedagogiska(?) upplägg. Detta då jag i viss mån kände att mitt "pedagogiska upplägg" inte fungerade som avsett.

Så här var mitt "pedagogiska upplägg" (som baseras på interaktivitet mellan lärare och student och student-student, men det ställer också krav på både mig och studenten). Jag stod för planering av lektioner, räkneövningar, duggor och laboration.

  1. Studenten läser anvisade kapitel (enligt kursplan) innan lektionen (cirka 30 till 80 sidor per vecka).
  2. Jag tar upp innehållet översiktligt och svarar på frågor om det i avsnittet som är oklart i samband med genomgången. Avsikten med lektionerna var att ge en översikt (inte rakt av) av det som boken går igenom och att studenterna aktivt tar del i lektionen och avbryter mig med frågor och funderingar.
  3. Studenten gör anvisade övningsuppgifter (enligt kursplan). Lärare och labbass är med under inbokada laborationstider för att svara på frågor och "knuffa i rätt riktning".
  4. Därefter görs en räkneövning där studenterna redovisar sina lösningar på gjorda övningsuppgifter, lärarens uppgift är att ta fram frågor om lösningen och diskutera alternativa lösningar.
  5. Som kunskapskontroll hade jag duggor för att kunna se hur långt klassen har nått.

Laborationen var avsiktligt vald på ett sådant sätt att man skulle kunna dra paralleller mellan det man gör i boken och det som skulle göras i laborationen. Tyvärr såg man inte skogen för alla träd … vilket gjorde livet besvärligt i slutet av läsperioden.

En annan sak i min planering var att göra en uppgift som skulle passa alla, även den mindre ambitiöse studenten skulle kunna klara laborationen, och få godkänt, medan de som verkligen ville lära sig och utöka skulle kunna få "betalt" för mödan (i form av extra många poäng). Därav en anledning till "luddighet" i kravspecifikationen.

Bra saker

Övriga saker som de lärt sig hittar ni här.

Mindre bra saker

Vad behöver förbättras till nästa gång om en sådan här kurs ges igen?

Lite mer planering och tydligare anvisningar (dock ej så övertydligt att ingenting lämnas till problemlösning).

Vad är jag nöjd med?

Slutligen känner jag att det här skulle kunna vara en bra början för de flesta som börjar med programmering, en bra första kurs där man stöter på lite av varje som har med programmering och programutveckling att göra.


Senast uppdaterad: 2001-11-05. Frågor? Kontakta Jan-Åke Lehto, Jan-Ake.Lehto@cdt.luth.se